Fröfrossa
Av: Helen Hansson
Ljuset på eftermiddagarna stannar längre och längre, snart är det ljust ända till kvällen och även morgnarna börjar så smått att ljusna. Det blir också lättare att vakna upp till en ny dag. Det går fort och nu kan man äntligen konstatera, att det är våren som efter all vår längtan har kommit tillbaka.
Frökatalogerna som verkar hålla trädgårdsmänniskorna vid liv under de mörkaste månaderna, kom redan i december/januari och genast börjar man planera, kollar årets nyheter och bestämmer hur rabatterna ska se ut under nästa säsong. Man drömmer sig fram till våren och alla vackra blommor och grönsaker. Det är nästan så att man även kan höra fågelkvitter och humlornas surr.
Nu är det ju inte alltid det blir som man tänkt sig i rabatten, drömmarna kan man ha, men verkligheten blir ibland lite annorlunda. De blommor som gärna frösår sig själv kan ibland dyka upp lite här och var, och jag brukar låta dem stå kvar på den plats de själva har valt, för där vet jag att de kommer att trivas och ofta blir det utsökta kombinationer i både färg och form. Då man går igenom och kryssar för allt spännande i de färggranna katalogerna, så upptäcker man snart att det blir ganska stora summor pengar och då börjar man om igen för att stryka en del. "Njae, den kanske jag kan vänta med till nästa år och den kanske inte klarar sig hos mig, den är lite dyr" o.s.v.
Svart och lime kommer stort verkar det som, däremot vita blommor är tydligen inte längre så trendigt. Personligen tycker jag att vita blommor i en rabatt är bra om man råkat få för stark färgblandning s.k. "sillsallad", det blir ju lätt för mycket färg, om man som jag, vill prova allt... Faktiskt kan man komma riktigt billigt undan om man ser sig omkring i sina vänners, släktens eller grannarnas trädgårdar. De flesta tomtägare är glada åt att få ge bort lite plantor både vår och höst. En tumregel är att de växter som blommar på hösten delas på våren (ungefär nu) och de som blommar på våren delar man på hösten.
Vårens budbärare...
och de som man gläds så oerhört mycket åt att se igen efter en lång vinter, är snödroppar och vintergäck.
Snödropparna som ibland då de står nära en husvägg kan visa upp någon liten centimeter redan i december. Sen går man där och tittar och efter en kort tid visar de en liten knopp och sen den fina lilla klockan som slår ut.
Galanthus som är snödroppens vetenskapliga namn, är grekiska och betyder mjölkvit blomma.
Men ur led är tiden, för idag finns snödroppen även i en mängd andra nyanser, vad sägs om olivgrönt, limegrönt, citrongult och smörgult. Men än så länge är det nog bara de idoga samlarna som har eller har sett dessa rariteter.
Snödroppen förökar vi oftast med små knölar, men ibland dyker det upp en rugge någonstans i trädgården där man minst anar... och hur har den kommit dit? Jo, då är det små myror som varit framme, myrorna släpar frön till stacken och äter upp det näringsrika bihang som omger fröet. Efter måltiden måste de göra sig av med restprodukten (fröet) och på så sätt kan den hamna var som helst, t.ex. i våra gräsmattor. Snödroppen är också till stor nytta för vårens första bin, det är en av deras största och viktiga pollenkälla. Det är mycket på gång inne i bikupan redan tidigt på våren.
Vintergäcken har ett annat sätt att föröka sig, dels frösår den sig själv, men den sätter även sidoknölar och breder ut sig i större och större mattor. Den kan på några år förvandla gräsmattan till en lysande gul våräng, men då man väl börjar klippa sin gräsmatta på våren så försvinner den för säsongen för att återkomma till nästa år.
Krokus, som också tillhör dessa tidiga vårblommor älskas av fåglarna. Speciellt de gula blommorna som är rika på C-vitamin vill fåglarna äta, eftersom de efter en lång vinter har brist på detta ämne. De lila, vita och blandfärgade krokusarna lämnas däremot ifred. Här har Bina också en viktig källa på pollen och de är inte knussliga om det är en lila, gul eller vit krokus, det går bra med vilken som helst.
Runt jul äter även vi lite krokus, då i form av saffran som vi har i lussebullarna. I länderna kring Medelhavet odlas den lila saffranskrokusen. Man plockar pistillerna och mal sedan dessa till saffran. 70,000 blommor går åt till ett kilo saffran, inte undra på att de små saffranspåsarna är så dyra.
Lite längre fram på vårkanten kommer Pärlhyacinterna, även de förökar sig med sidolökar och kan också bilda täta mattor. Det är lätt att gräva upp lite lökar, enklast precis efter blomningen då man ser var de finns.
Flocktulpanen eller Tulipa tarda, den lilla gul/vita tulpanen, tillhör också mina tidiga favoriter. Redan i april kommer de små ca 15 cm höga blommorna. Också här kan man enkelt gräva upp lite lökar, en annan variant till förökning är att man kan så ut lite frön på hösten direkt på växtplatsen, det är bara att plocka av några frökapslar efter blomningen på våren. Sedan låter man dem ligga och torka tills det är dags att så.
Det är alltså inte så svårt och behöver heller inte kosta så mycket att förse sin egen lilla täppa med blomprakt. Istället för att köpa allt färdigt, som kan bli oerhört kostsamt så kan man med dessa enkla små tips, på några få säsonger ha full blomning i sin trädgård från vår till höst.
Till sist en lite Syren i knoppstadiet, färdig att behaga oss i maj/juni.
